Många faktorer bidrar till uppkomsten av diabetes, inklusive genetiska anlag och kost. Men motion kan bidra till att minska besvären.

Diabetes finns i två typer, typ I och typ II. I båda fallen har kroppen svårt att reglera blodsockernivån. Glukos är den främsta energikällan för kroppens verksamhet.

En grundläggande orsak är oförmågan att producera rätt mängd insulin, ett hormon som hjälper glukostransport till cellerna. I typ I-diabetes producerar kroppen otillräckligt med insulin. Det måste kompenseras, vanligtvis via injektion. Sådan diabetes är särskilt allvarligt och tillstånd och kontroll kräver läkarkontakt.

I typ II-diabetes producerar individen insulin som dock är mindre effektivt när det skall fungera som transportstöd. Det är den typ som mer sannolikt uppstår när vi åldras. Njurarna blir mindre effektiva och vi tenderar att anta en mer stillasittande livsstil. Man förvärra dessutom ofta oddsen genom att slarva med mat. De långsiktiga effekterna spelar alltså stor roll.

Typ II kan kontrolleras med diet och motion. Med noggrann egenkontroll under övervakning av läkare kan effekten vara minimal.

Motion hjälper till att öka insulinkänslighet. Det minskar även kroppsfettet, som reglerar den mängd glukos som behövs och används. Styrketräning är bra och ökar den metaboliska hastigheten samt minskar kroppsfettet. Samtidigt ökar glukosanvändning som används av musklerna och förbättrar muskelvävnadens möjlighet att lagra den. Allt det bidrar till önskad glukosnivå.

Sök professionell rådgivning och starta varje nytt program långsamt, särskilt om du inte är van att vara aktiv. Smärta när man gör alltför mycket alltför snabbt är det vanligaste som avskräcker nybörjaren från att fortsätta. Dessutom behöver kroppen tid att anpassa sig till förändringar i hormonnivå, metabolisk nivå, och därmed glukos och insulinnivåer.

Var noga med att värma upp i fem till tio minuter som minimum. Lätt stretching och lätt motion med låg hjärtfrekvens ser till att musklerna fylls med blod och lederna blir smidiga. Var försiktig när det är för varmt. Värmeslag (från för hög kroppstemperatur och vätskebrist) är en risk, särskilt för äldre.

Tänk på luftfuktigheten. Kroppens förmåga att reglera temperaturen blir mindre effektiv när fukthalten i luften ökar. Värmen gör att svett stannar på huden. Använd löst sittande kläder och minska tid och träningsintensitet varma och/eller fuktiga dagar.

Promenader är ett bra sätt att komma igång. Försök att gå på gräs hellre än betong eller asfalt, men med bra skor. En timme om dagen varje dag är bäst, men 20 minuter tre eller fyra dagar per vecka hjälper också. Uthållighet är nyckeln.